I en tid av tydlig ökande polarisering och minskat förtroende för samhällets institutioner, hur ska liberalismen kunna skapa gemenskap och förtroende i samhället? Kan vi som liberaler, istället för att kapitulera för nationalismens världsbild, presentera en alternativ idé om samhällsgemenskap, en som sätter människans frihet och unika erfarenheter i centrum?

När jag engagerade mig politiskt präglades liberalismen i Sverige av en generation färgad av ungdomsminnen av Berlinmurens fall, resor i det befriade Östeuropa och ett uppfattat löfte om att friheten, demokratin och kapitalismen skulle segra. Det var fantastiskt att få den generationen som mentorer, men deras upplevelser är inte våra. Vår generation är präglad av klimatkris, erövringskrig, populism, självsäkra diktatorer och en värld som blir mindre fri. Vår kamp är inte för en plats i det liberala segertåget, vår kamp är för att ge friheten plats att växa i en värld som alltmer vill kväva den. 

Den fria individen är kärnan i ett fritt samhälle. I en tid där staten söker allt mer kontroll över människors privatliv är det viktigare än på länge att stå upp för den personliga integriteten - skriver Caroline von Seth, förbundsordförande för CUF.

Feminism, som en rörelse och ideologi, har i decennier kämpat för att bryta ner strukturer och ojämlikheter som håller kvinnor tillbaka, inte bara på arbetsmarknaden utan även i samhället i stort. Begreppet “gräsrotsfeminism” som Centerkvinnorna började använda för några år sedan, beskriver så väl denna kamp för just Centerkvinnorna. Det handlar om en feministisk rörelse som är djupt förankrad i lokal verksamhet och som verkar nära de människor och verkligheter den vill förändra. Men vad innebär egentligen “gräsrotsfeminism”, och hur kan denna särskilda form av feministiskt arbete förstås ur ett ideologiskt perspektiv som förenar feminism och Centerpartiets kärnvärden? - skriver Malin Bergman, förbundsordförande för Centerkvinnorna. 

Vilken roll har friheten i ett samhälle där den tas för givet? Är det så att vi har blivit för  bekväma och inte längre ser hot mot friheten även när de finns rakt under näsan på oss? Adam Furustam, ordförande för LUF Örebro, skriver om frihetsbegreppets egenvärde och vikten av att försvara det. 

Georgismen ifrågasätter den rådande synen på markägande genom att föreslå en skatt på markens oförbättrade värde. Genom att beskatta markägande snarare än arbete kan denna teori bidra till att minska klassklyftor, öka bostadsutbudet och främja en hållbar ekonomisk utveckling, skriver Edvard Ekhem.

Landsbygden står inför en kris präglad av bristande samhällsservice och geografisk ojämlikhet, och lösningarna kräver kritiska och strukturella reformer. Genom att omdefiniera offentlig service och satsa på liberala strukturreformer kan vi förvandla landsbygden från ett bortglömt område till ett frihetligt paradis. Med fokus på kommunalt självstyre och kostnadseffektivitet kan vi skapa ett samhälle där landsbygdsbor får den service de förtjänar, utan att betala mer för mindre, skriver Ida Wallinder, vice förbundsordförande och landsbygdspolitisk talesperson för Centerstudenter.