Georgismen: Rättvisa genom markvärdesskatt

Georgismen ifrågasätter den rådande synen på markägande genom att föreslå en skatt på markens oförbättrade värde. Genom att beskatta markägande snarare än arbete kan denna teori bidra till att minska klassklyftor, öka bostadsutbudet och främja en hållbar ekonomisk utveckling, skriver Edvard Ekhem.

Foto: Okänt

Diskussionen om frihet tar ofta sin utgångspunkt i två motstridiga perspektiv. Vissa ser äganderätten, fri marknad och en mindre stat som den viktigaste frihetsprincipen, andra ser hellre en stark stat som fördelar resurser för att säkra trygghet och tak över huvudet som den viktigaste garanten för frihet. Oavsett var man står i dagens politiska klimat skulle de flesta politiker se frihet som något eftersträvansvärt. I denna text vill jag ta upp ett aningen utdött perspektiv på frihet och redogöra för dess fördelar. 

Perspektivet jag vill ta upp är georgismen. Georgismens urfader är Henry George. George såg att markägare skapade sig förmögenheter på att bruka marken och utvinna dess resurser. Samtidigt såg George att ingen hade skapat marken och att det fanns en orättvisa i att man kunde bli rik endast på att ha förvärvat marken. George föreslog därmed en skatt på det oförbättrade värdet av marken. Georgismen värnar således både äganderätten och rätten att nyttja den mark man äger, men beskattar samtidigt markägande. Då markägandet fråntar andra möjligheten att utnyttja marken  är det inte mer än rätt att markägare betalar en avgift i form av en markvärdesskatt.

Redan på sent 1800-tal var Henry Georges Framåtskridandet och fattigdomen (Progress and poverty) obligatorisk läsning i amerikanska skolor. Vid 1900-talets början var georgismen en stor rörelse i både Förenta Staterna och i Storbritannien där många framträdande ledare såsom Theodore Roosevelt och David Lloyd George förespråkade ideologin. Rörelsen mötte dock ett par stora motgångar vid sekelskiftet: som när Henry George förlorade borgmästarvalet i New York 1897, när Woodrow Wilson legaliserade inkomstskatt i USA och ryska revolutionen där det socialistiska skattesystemet kom att dela upp den progressiva rörelsens synsätt på skatter. 

Även om införandet av fler och nya skatter ofta sticker i ögonen på liberaler är införandet av just markvärdesskatter något som förespråkats av flertalet liberala tänkare. Tänkare såsom John Locke, Adam Smith och John Stuart Mill var förespråkare för en eller annan form av markvärdesskatt. Även efter Henry Georges död levde hans tankar vidare bland flera frihetskämpar, bland annat Martin Luther King Jr. Theodore Roosevelt och John F. Kennedy. Utöver dessa blev Detroit världens största tillverkare av bilar då Henry Ford valde att flytta sina fabriker dit, just på grund av att staden hade en markvärdesskatt.

Fördelarna med markvärdesskatter är många. Till skillnad från inkomstskatt, moms, fastighetsskatt och många andra av de skatter vi ser idag straffar inte markvärdesskatter skapandet av välstånd. En bit mark med en skyskrapa på beskattas precis lika mycket som en bit mark med en parkeringsplats i samma område. Detta uppmanar markägare att använda marken till dess fulla potential eller sälja marken till någon som kommer använda den, snarare än att bara låta den stå. På glesbygden där marken inte är värderad lika högt kommer skatten att vara mycket lägre vilket gör det billigare att bo i glesbygd. 

Argumenten för markvärdesskatter tilltalar såväl socialliberaler som nyliberaler. Detta då Henry George, på sent 1800-tal, föreslog att markvärdesskatter skulle ersätta alla andra skatter. Genom att slopa bland annat inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och moms straffas inte de som skapar sig välstånd och bidrar till en växande ekonomi. Samtidigt uppmanar skatten markägare att använda marken mer effektivt vilket skulle leda till att fler bostäder byggs och att fler jobb skapas. 

Markvärdesskatten får även effekten att jämna ut klassklyftor genom att komma åt rika markägares förmögenheter. Samtidigt verkar skatten som incitament att använda marken till sådant som gagnar befolkningen - exempelvis bostadsbyggen. Utbudet på bostäder skulle därav öka, vilket i sin tur skulle driva ned priserna på bostadsrätter och tvinga hyresvärdar sänka hyrorna. De ökade skatteintäkterna som markvärdesskatten innebär skulle även göra att mer pengar kan investeras i välfärden. Bland annat ville Henry George införa gratis kollektivtrafik för att utöka den fria rörligheten.

Värdet på marken, ansåg Henry George, skulle bedömas likt hur man idag bedömer värdet på företag. Är det så att marken inte har legat på marknaden på länge ska en myndighet tillsättas för att uppskatta markens värde. Detta skulle innebära att hyresvärdar inte artificiellt kan driva upp hyrorna eftersom värdet på marken redan är bedömt av en statlig, regional eller kommunal myndighet. 

Då ett grundläggande argument för markvärdesskatter är ett utökat incitament att bruka marken hänvisar skeptiker ofta till att skogsägare kommer behöva avverka sin skog i snabbare takt än vad som är hållbart. Detta är absolut en riskfaktor, men det är inget problem som saknar lösningar. Markvärdesskatter i kombination med tydligare skogsbrukslagstiftning för lägsta slutavverkningsålder och stöd till hållbart skogsbruk skulle komma åt problematiken. Detta gör det möjligt för de myndigheter som bedömer markens värde att göra undantag för skogen och bedöma värdet på marken baserat på hur mycket som kan utvinnas på ett hållbart sätt.

Ett annat motargument som ofta framförs är att marginalerna för småföretagare och jordbrukare redan är svåra och att ytterligare en skatt skulle göra läget ännu svårare. Däremot skulle skatteintäkterna från markvärdesskatten innebära att man kan sänka skatten på arbete och handel rejält, vilket i sin tur skulle innebära högre inkomster och lägre utgifter - speciellt för småföretagare.

Sammanfattningsvis är georgismen och markvärdesskatter koncept som är värda att återupptäcka. Markvärdesskatter har inte bara förespråkats av liberala filosofer, utan har potential att öka skatteintäkter, effektivisera städer, sätta fart på ekonomin, minska klassklyftorna och skapa ett bättre och jämlikare samhälle idag. Genom att återupptäcka och implementera georgismens principer kan vi inte bara bygga ett mer rättvist samhälle, utan också främja en hållbar ekonomisk utveckling.