Sverige behöver en human och ansvarstagande migrationspolitik

Asylinvandringen i Sverige har nått sin lägsta nivå på nära 40 år, och regeringen, med migrationsminister Johan Forssell i spetsen, firar detta som en framgång. Var fjärde asylsökande beviljades inte uppehållstillstånd under 2024 Att slå sig för bröstet för en sådan inhuman och kortsiktig politik i vår samtid är oansvarigt.

Foto: UN Photo

Asylsökande är människor som flyr från krig, förföljelse och katastrofer i hopp om skydd och en möjlighet att leva i trygghet. Kvotflyktingar är individer som är särskilt utsatta och beviljas uppehållstillstånd genom internationella överenskommelser, vilket innebär att deras skyddsbehov är grundligt prövade redan innan ankomst till Sverige. FN uppskattade att det globala behovet av kvotflyktingplatser 2023 var över 2 miljoner. Samtidigt minskade Sverige sitt ansvarstagande istället för att visa solidaritet.

Det finns omfattande forskning som visar att invandring är positivt för Sveriges ekonomi. Statistiska centralbyrån (SCB) har exempelvis visat att invandring under tidigare år bidrog till ökad BNP-tillväxt. Enligt SCB:s analys från 2016 bidrog de som beviljats asyl till en ökning på 0,4 procentenheter av den totala BNP-tillväxten på 4,2 procent samma år. SCB har även kunnat visa att migrationen från Ukraina bidrog med att marginellt höja Sveriges BNP-tillväxt. 

Med en åldrande befolkning och stora kompetensbrister på arbetsmarknaden, särskilt inom vård, omsorg och skola, riskerar Sverige en allvarlig arbetskraftsbrist. Enligt Svenskt Näringsliv skulle invandring kunna fylla tomma platser i yrken där vi idag ser en akut personalbrist. Det är ologiskt att stänga dörrarna för arbetsföra människor som bidrar till det svenska välfärdssystemet och ekonomin på lång sikt.

Världen 2025 är inte densamma som för 40 år sedan. Vi står inför krig och konflikter i Sveriges närområde, vilket sätter ökad press på internationella skyddssystem. Spänningar mellan stormakter som hotar världsstabiliteten. Ett ökat antal klimatflyktingar, då miljökatastrofer blir allt vanligare. Att då förespråka en politik som isolerar Sverige från dessa globala verkligheter är kortsiktigt och oansvarigt. Det är en farlig signal till omvärlden: ett av världens rikaste och mest stabila länder borde visa ledarskap i stället för att dra sig undan.

Sverige behöver en migrationspolitik som är både human och hållbar, byggd på medmänsklighet, ordning och reda samt ett långsiktigt ansvarstagande för Sveriges framtid. Asylsökande och kvotflyktingar är inga nummer i ett system; det är människor som tvingats lämna allt bakom sig på grund av krig, förföljelse och katastrofer. Det är vårt ansvar, som ett rikt och välmående land, att visa solidaritet och erbjuda en fristad.

Den politik som Johan Forssell och regeringen driver skapar ett samhälle präglat av utanförskap och bidragsberoende. Det är inhumant, kortsiktigt och skadligt för Sverige. Vi står för en annan vision. En politik där bostadsmarknaden, utbildningssystemet och arbetsmarknaden samverkar för att skapa förutsättningar för integration och delaktighet. 

Det är enkelt: Sverige behöver invandring. Sveriges arbetsplatser ekar tomma inom sjukvård, omsorg, förskola och skola. Företagen har svårt att hitta den kompetens de behöver för att kunna växa. En striktare migrationspolitik, likt den som regeringen står bakom, stryper tillgången på den arbetskraft vi så desperat behöver. Invandring är också en motor för ekonomisk tillväxt. Statistiska centralbyrån har visat att invandringen har bidragit till att stärka Sveriges BNP. Varje person som flyttar till Sverige och börjar arbeta bidrar med skatteintäkter, konsumtion och nya idéer som driver samhället framåt. Arbetskraftsinvandring ska underlättas, inte försvåras, och integrationspolitiken måste fokusera på snabba vägar in på arbetsmarknaden.

Vi vägrar acceptera en politik som ser människor som en belastning. Vår samtid präglas av krig i vår närhet, spänningar mellan stormakter och humanitära katastrofer som driver miljontals människor på flykt. Sverige har historiskt sett varit en ledare i att erbjuda skydd åt de mest utsatta – det är dags att återta den rollen. Det behövs en politik som är både human och ansvarstagande, och som sätter mänskliga rättigheter i första rummet. Det är orimligt och inhumant att stå på en presskonferens och vara stolt över att Sverige hjälpt färre än någonsin. Politikens fokus bör vara att möta dagens utmaningar med solidaritet och ansvar. Att förenkla och förbättra arbetskraftsinvandringen, skapa ett integrerat och välfungerande samhälle och ta vårt internationella ansvar som en del av den globala gemenskapen.

Att minska asylinvandringen till rekordlåga nivåer är inget att fira. Istället borde Sverige vara stolt över att agera som en humanitär förebild. Invandring bidrar till vår ekonomi, fyller arbetsmarknadens luckor och är i linje med våra internationella förpliktelser. Att ignorera dessa fakta är inte bara inhumant – det är dåligt för Sverige.