Jämställdhet är så 2020
Dagens unga är för coola för gammalt flum som normkritik och antirasism. “Ut med kritisk genusteori och in med gamla könsroller” låter det från skolklasserna. Frågan blir, är det fortfarande möjligt att få Generation Greta intresserade i jämställdhet igen?
Foto: Gayatri Malhotra
Kommer du ihåg när folk (läs unga) brydde sig om jämställdhet? Stefan Löfven var statsminister, Anders Tegnell ett svenskt skyddshelgon och Generation Z benämndes Generation Greta. Det var inne att vara inne (fysiskt inne, det var pandemi och strikt förbjudet att vara inom 2 meters avstånd till en annan människa (har svenskar någonsin mått bättre?)). Det var också inne att bry sig om jämställdhet, öppenhet, antirasism och klimatet.
Så är det inte längre. Det är nya tider, eller bättre beskrivet, gamla tider? Ungas våta dröm verkar nämligen vara att återgå till tidigare generationers liv. (Okej “våta” är kanske fel adjektiv, givet att unga inte ägnar en enda tanke åt sex längre). Tjejer vill vara feminina, grabbar vill vara grabbiga och alla hatar normkritik.
Den moderna tjejen ska vara tyst, söt, snäll och omfamna sin mjukhet och sin “divine feminine energy”. Den moderna killen ska ta initiativ, sträcka fram kreditkortet innan han sträcker fram handen för att hälsa på första dejten och när de kommit förbi den stela situationen i att ta i hand på en första dejt ska killen vara den som friar. Allt annat hade varit normkritiskt flum och ett grovt underminerande av mannen i hemmet.
Vad ska tjejer bidra med i en relation då? Frågar du dagens unga tjejer svarar de att de glatt kan ta sin mans efternamn och kanske ta initiativ till att prata om känslor. Frågar du unga killar idag svarar de samma sak, men de har inte heller något emot om tjejen initierar lite fysisk närhet då och då (detta är dock helt otänkbart för tjejerna, de är eniga om att det minsann är mansgöra).
Men vem bryr sig om jämställdhet då? Svaret är: ingen!!! Eller där ljög jag, i en skolklass med 28 elever beskriver sig nästan 7 personer som feminister (6,72 personer om man ska vara exakt, det skulle ju faktiskt kunna vara 6 helhjärtade feminister och en kille som är lite smygfeminist och således bara kan räknas som 72% feminist). Men hade du frågat samma klass om vilka som var feminister 2018 hade 9,52 personer sagt att de var feminister. Vi har alltså tappat 2,8 feminister per skolklass till den mörka sidan. Slår vi ut det på en skola med 500 elever har de gått från 170 feminister till 120 feminister. Skolans feministiska förening har sedan 2018 en stor rödmarkerad “-50” i medlemsregistret. Man kan nästan inte tro att det kan bli sämre, men jo. Antirasisterna har gått från 185 personer till 75 tappra kämpar och miljövännerna är numera ynka 65 stycken.
Det finns två saker som är töntigare än kvinnor enligt dagens unga. Det är invandrare och det är miljön. På riktigt, vem fan bryr sig om en blåsippa? Det finns väl massa andra blommor? Och för att inte tala om mänskliga rättigheter?? Sätt på “LSD” från Herr Talman och skriksjung till textraden “hårda tag mot bruna barn”.
Är framtidens generation förlorad? Inte än, det finns fortfarande en chans för våra osäkra ungdomar att växa upp och inse att feminism och antirasism faktiskt är rätt fränt! Men om Generation Greta fortsätter på det här spåret kommer jag resten av mitt liv tillhöra en generation som får mig att gråta.