Sverige har långt kvar till jämställdhet.

Jämställdheten i Sverige har tagit stora steg framåt, men bakom de framgångarna döljer sig fortfarande betydande utmaningar. Detta påminner oss om att vi inte kan ta våra friheter och rättigheter för givna. Trots det finns det de som hävdar att jämställdheten gått för långt i Sverige och världen. Stämmer det verkligen eller talar mycket för att det är tvärtom? Melinda Prick reflekterar över jämställdhetskampen. 

Foto: Melinda Prick

Jämställdheten i Sverige har tagit stora kliv framåt, men sprickorna i glasgolvet blottar en annan verklighet. Samtidigt som kvinnors rättigheter stärks på vissa håll i världen, finns det en oroande tillbakagång på andra platser. Vi måste komma ihåg att inte ta friheten för given. När Roe v. Wade revs upp 2022 och berövade tusentals kvinnor i USA rätten till sina egna kroppar, kände jag en enorm ilska. Jag blev så arg att jag två år senare skaffade en tatuering för att föreviga att abort rätten är en självklar rättighet. Under hösten har det kommit videor från Afghanistan där kvinnor under talibanernas regering blivit av med majoriteten av sina rättigheter. Det är svårt att förstå hur rättigheter och friheter kan tas ifrån människor.

Jag kan känna att det är svårt att prata om jämställdhet i Sverige utan att sätta det i en internationell kontext. När kvinnor på andra håll i världen fortfarande saknar grundläggande rättigheter, men det står egentligen inte i konflikt med att det fortsatt behöver ske en utveckling i Sverige. Även om Sverige ofta ses som ett föregångsland. Många liberala feminister möts av kommentarer om att jämställdhetskampen är färdig. Det är fel, särskilt med tanke på hur ofta nyhetsrubriker visar att arbetet långt ifrån är över. Här kommer några exempel på att jämställdhetskampen inte är färdig i Sverige: Den 12 februari 2025 skriver Dagens Nyheter att “Var fjärde ung kvinna har blivit penetrerad mot sin vilja i samband med sex, och var femte har utsatts för sexuellt våld. Det visar Folkhälsomyndighetens nya undersökning om ungas sexuella hälsa”. Den 3 februari skriver Expressen om att killar i Umeå gjort en lista på tjejer som var ”möjliga att våldta”. Listan bestod av kategorier ”Cute, smash, rapeable och unrapeable”. 

Den 21 januari 2025 är det 23 år sedan Fadime blev mördad av sin pappa. Fadime blev mördad efter att hon vägrat bortgifte och själv valt vem hon skulle leva med. Trots att det var 23 år sedan pågår idag en rättegång om motsvarande brott mot en ung kvinna i Lessebo. Mäns våld mot kvinnor fortgår i hela världen men även i Sverige. Utöver mäns våld mot kvinnor finns det strukturella problem. Den 21 november 2024 rapporterade Officerstidningen om kvinnors utrustning i Försvarsmakten. I en intern revision skriver Försvarsmakten att “Hanteringen av personlig utrustning för kvinnor i Försvarsmakten har brister och genomförandet av beslutade förbättringsåtgärder går trögt. På sikt kan problemen påverka antalet kvinnor i organisationen och därmed Försvarsmaktens förmåga”. Efter 40 år av kvinnor i försvaret kan Försvarsmakten fortfarande inte ge sina värnpliktiga adekvat utrustning. Det är uppseendeväckande att en myndighet som fått tillförda resurser under de senaste åren inte kan lösa en sådan uppgift.

Kvinnors hälsa fortsätter att vara en bortprioriterad fråga. Den 16 december 2024 rapporterade Dagens Nyheter att 155 000 kvinnor missades i HPV-testningen. Dessa tester är avgörande för att upptäcka tidiga tecken på livmoderhalscancer. Det här är, enligt mig, ett tydligt exempel på de strukturella brister som fortfarande präglar vården av kvinnors hälsa. 

Enligt tankesmedjan Ownershift är företagsägande i Sverige fortfarande starkt präglat av könsskillnader. Dubbelt så många män som kvinnor står idag som ägare av företag, trots att utvecklingen rört sig i en positiv riktning under de senaste åren. Framstegen är dock långsamma, och det ojämlika ägandet speglar djupare strukturella utmaningar kring makt, ekonomi och entreprenörskap. Att fler kvinnor ges möjlighet och incitament att starta och driva företag är inte bara en fråga om jämställdhet, utan också om att ta vara på den fulla potentialen i Sveriges näringsliv.

Under hösten spreds trenden #womeninmalefields på TikTok, där framför allt amerikanska, men även svenska kvinnor, delade sina erfarenheter av att arbeta i mansdominerade yrken. Genom videor beskrev de situationer där de mött ifrågasättande, förminskande kommentarer och ibland rent av motstånd från manliga kollegor. Trenden blev en plattform för att synliggöra de utmaningar som kvinnor fortfarande möter i yrkeslivet.

Nästa gång du möts av påståendet att “jämställdheten har gått för långt i Sverige” så kan du ta upp dessa som exempel. Vi har slagit sönder många glastak men det finns fortsatt strukturella problem som påverkar kvinnor i Sverige. Med det sagt, bör vi stå upp för de friheter vi har men fortsätta arbeta för utveckling.

Melinda Prick, Centerpartiets Ungdomsförbunds jämställdhetspolitiska talesperson