Vänsterns dimridå - ett hot mot klimatet

Många vill se en förändring för klimatet och en ljusare framtid. Om inte för sig själva så för framtidens befolkning. Innebär det, bara för att många säger samma sak, att alla menar samma när det kommer till att rädda klimatet? Missar vi många gånger att framföra vad vi vill göra för klimatet och framförallt hur vi vill göra det? 

Foto: Albin Schlegel Åberg

När jag är ute och sprider Centerpartiets budskap möts jag ofta av människor som misstar oss för att vara Miljöpartiet. Jag brukar svara att vi inte är Miljöpartiet, men att vi är ett klimatparti. När de får höra det blir de förvirrade. Det är väl bara miljöpartiet och Greta Thunberg som vill göra något åt klimatkatastrofen, eller? 

Det som utgör den stora skillnaden mellan högern och vänstern, i nästan alla frågor, är uppfattningen av vilken roll pengar har. Vänstern hävdar att pengar alltid är boven och att det är de rika som borde förändra sina liv. Högern anser att pengar inte alls är boven utan tvärtom motorn i många frågor, även klimatfrågan. Den vänstervridna utgångspunkten har på något sätt blivit den “rätta” i klimatfrågan och därmed givit vänstern ett monopol i frågan. Det är Greta Thunbergs tankar, att den rika människan är elefanten i rummet och problemet i klimatfrågan, som i mångt och mycket styr hur vi agerar. Istället för att vända sig till högern och kapitalismens möjligheter till innovativa lösningar väljer man att smutskasta och skuldbelägga dess anhängare. Med den inställningen har man snabbt lyckats göra den viktiga klimatfrågan osexig för en stor del av världens befolkning.

För att få gemene man att engagera sig i klimatfrågan måste det finnas något verkligt att greppa tag i. Inte för att klimatfrågan inte är tillräckligt verklig. Snarare för att katastrofen är, i dubbel bemärkelse, ett brinnande faktum. Det är av den anledningen inte rimligt att propagera för lösningar där vi ska sluta köra bil och sluta flyga för klimatets skull. Det är inte möjligt i den värld vi lever i. Det är fel håll att angripa problemet från. Flygskatter och höjda drivmedelspriser har inte stoppat någon från att varken flyga eller åka bil. Det enda som höjda drivmedelspriser bidragit till är att de som är i störst behov av att åka bil har blivit tvungna att betala mer. Det slår på de svaga, något som vänstern ofta säger sig vara emot. De som behöver åka bil kommer göra det oavsett hur dyrt det är, det finns  helt enkelt inget annat val. Vänsterns lösningar fungerar endast som en skuldbeläggande dimridå för vad som faktiskt gör skillnad.

Vi måste satsa på hållbara lösningar, inte icke-lösningar. Det rimliga vore att propagera för gröna alternativ som gör att vi kan, till exempel flyga och köra bil när vi behöver. Att göra det möjligt för alla att köra bil och flyga på ett grönt sätt är självklart långt ifrån det enda som behövs. Men exemplet problematiserar vänsterns monopol och gör det tydligt vad deras dimridå bidrar till, inga framsteg.

I samband med att vänstern kommer med icke-lösningar uppfattas förslagen, av den stora massan, som rena påhitt. Det gör att man väljer att förkasta klimatet snarare än att agera. Det ger, i många fall, motsatt effekt. Vad vänstern missar är att vi behöver den “rika elefanten i rummet” i klimatfrågan. Det räcker inte att en handfull av Sveriges och världens befolkning blir asketer för klimatets skull. (En asket är en person som lever ett mycket enkelt liv, präglat av sträng disciplin och självkontroll och avstår från njutningar och överflöd.) Klimatet behöver effektivt agerande. Då behövs kapitalismen som öppnar upp för marknaden och innovativa lösningar. Inte politik som lägger ansvaret på folkets agerande och sedan skyller på att folket i fråga inte bryr sig tillräckligt när det inte når hela vägen fram. Det kommer aldrig att vara lösningen, oavsett vad de med monopol på frågan säger eller inte. 

Vänsterns monopol på klimatdebatten har alltför länge präglats av pekpinnar och skuldbeläggande, det har inte gått hem hos befolkningen i stort eftersom det saknar verklighetsförankring och är omöjlig för många att efterleva. För att vi ska kunna göra verkliga framsteg i klimatfrågan måste vi erkänna och utnyttja kapitalismens potential som en kraft för förändring. Innovationer, ekonomisk tillväxt och effektiva lösningar är inte bara möjliga utan nödvändiga för att göra framsteg. Marknadens möjligheter och resurser bör användas och tas tillvara på, inte behandlas som en skamfläck. Kapitalismen har gång på gång visat sin förmåga att driva fram innovationer och hitta effektiva lösningar på komplexa problem. Vi måste göra slut med vänsterns klimat-monopol. It’s not me, it’s you.