Lycka kan köpas för pengar

Forskningen är tydlig: Människor i dag lever lyckliga liv och det beror till stor del på marknadsekonomin. Intellektuella – ofta från vänster – som beskriver den moderna människan som alltmer olycklig har helt fel, skriver Rutger Brattström från tankesmedjan Timbro.

Foto: Timbro

”Do you feel horrible? That’s capitalism baby.” Det är personen bakom TikTok-kontot TherapyJeff som pratar till sina 2,8 miljoner följare. Budskapet som förmedlas är han långt ifrån ensam om. Det har upprepats så mycket på sociala medier, kultursidor och fikaraster att många helt enkelt tar det för sanning. Men det är inte sant.

Bakom de förenklade budskapen på sociala medier finns en intellektuell rörelse som driver samma tes om den moderna människan som blir allt olyckligare trots, eller på grund av, ökat välstånd. Moderna tänkare som Slavoj Žižek, Byung-Chul Han, Barry Schwartz och Harmut Rosa hör till dess förespråkare, liksom Roland Paulsen i Sverige. Deras förklaringar skiljer sig något åt, mellan samhällets högt ställda förväntningar, friheten, valfriheten och det ökande livstempot. Men alla pekar de ut kapitalismen som boven i dramat.

Det är en berättelse som är värd att ta på allvar och som många människor känner igen sig i. Men vi måste också fråga oss: Finns det alls några empiriska belägg för de antaganden som görs? Det korta svaret är nej.

I mitt briefing paper ”Marknad skapar lycka – Lyckoforskningens oväntade slutsatser” som publicerades i juni har jag genom att sammanställa den senaste forskningen på området besvarat fyra frågor: 1) Har människor blivit olyckligare? 2) Blir vi lyckligare när vi blir rikare? 3) Kan för mycket frihet gå ut över lyckan? 4) Går livet fortare i dag än förr?

Svaret på var och en av dessa frågor står i skarp kontrast till uppfattningen om en allt olyckligare mänsklighet. Den tillgängliga statistiken visar att befolkningen i de absolut flesta länder har blivit lyckligare sedan mätningar började göras på 1960-talet. Befolkningen i länder som övergått till marknadsekonomiska system står för de största ökningarna. Rika länder är lyckligare än fattiga, och när ett land blir rikare blir det också lyckligare. Ekonomisk frihet och individuell autonomi är några av de viktigaste skälen. 

Det finns också mycket svagt empiriskt stöd för att valfrihet skulle leda till beslutsförlamning och göra människor olyckliga. Det verkar inte heller som att människor i allmänhet har fler aktiviteter per dag eller känner sig mer stressade än tidigare. Tvärtom visar undersökningar att människor sover allt mer och har mer fritid än någonsin tidigare. 

Inget samhälle är perfekt och det moderna samhället har otvivelaktigt sina brister. De marknadskritiska tänkarna kan ha rätt i att marknadssamhället har aspekter som gör människor olyckliga på marginalen. Men om man betraktar den större bilden är detta i allra högsta grad överkomliga problem för en mänsklighet som blir lyckligare och friskare.

Berättelsen om den allt olyckligare mänskligheten stämmer inte. Det är inget fel i att utgå från individuella erfarenheter, känslor och uppfattningar i filosofiska resonemang eller kulturdebatter. Det är rentav nödvändigt. Men om man argumenterar för marknadsekonomins avskaffande räcker det inte att utgå från känslor. Då krävs goda argument och korrekta empiriska antaganden. 

Forskningen är glasklar. Enligt Ruut Veenhoven, grundare av World Database of Happiness är det tydligt att människan i dag ”lever längre och lyckligare än någonsin tidigare”. Det är någonting att värdesätta.