Förra året besökte migrationsminister Tobias Billström Uppvidinge kommun för att uppmärksamma att de var Sveriges näst bästa kommun på integration. Kommunen hade utvecklat en egen modell som de passande döpt till Uppvidingemodellen.

I kommunen hade man en integrationssamordnare anställd. Vars främsta uppgift var att se till att rätt personer träffade varandra. Det fanns tydliga mål, både om SFI, introduktionsprogram och kontakt med olika lokala företag och ideella organisationer.

Uppvidinge är till stor del en inpendlarkommun och det lokala företaget har stort behov av arbetskraft för att kunna utveckla sin verksamhet. Kommunen har då världen är i kris en arbetslöshet på 3,2% och har en nettoinpendling på 850 personer och för en kommun med 9244 invånare så är det inte en liten summa.

Kommunalrådet Åke Carlson (C) blev därför besviken då regeringen valde att frånta kommunerna ansvaret för integrationen och lyfte över ansvaret till arbetsförmedlingen. Enligt Åke är denna reform ytterligare ett tecken på att samhällets strukturer blir mer och mer urbana och gör då bland annat att landsbygds- och glesbygdskommuner missgynnas, eftersom regelverk och system som passar för de större orternas organisation blir klumpigt och otympligt på den lilla orten.

– Jämfört med hur samhället var för 20år sedan så är politiken mycket mer centralistisk idag och tanken på ifall reformer funkar i hela Sverige har försvunnit, säger Åke Carlson.

Idag är det arbetsförmedlingen som har huvudansvaret för integrationen i varje kommun. För Uppvidinges del innebär detta att arbetsförmedlingen hyr in integrationslotsar i Växjö. Staden som är länets residensstad. Bort är då det lokala kontaktnätet som kommunens integrationssamordnare hade. Jobbinsatserna riktas inte längre främst mot det lokala näringslivet utan det blir mycket Växjö fokus.

– Det känns bortkastat när vi behöver arbetskraft i Uppvidinge och så skickas invandrarna iväg till Växjö för att träffa sina lotsar, säger Åke Carlson.

Arbetsförmedlingen fick den 1:a december 2010 det samordnande ansvaret för nyanlända till Sverige. De ska hjälpa till så att den nyanlände får utbildning i Svenska och andra förberedande insatser för att denne ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Till dennes hjälp har Arbetsförmedlingen hyrt in fristående etableringslotsar var uppgift ska vara att hjälp och stötta den nyanlände men också vara ett komplettera det sociala nätverk som den nyanlände ännu inte hunnit skaffa sig. Tyvärr för Uppvidinges del är alla lotsar placerade i Växjö och utan direkta nätverk eller kunskaper om det lokala samhället.

– Vi vill bli en försökskommun i Sverige, säger Åke Carlson.

Som försökskommun skulle Uppvidinge testat igen att kommunerna fick ansvaret och att man skulle kunna få jobbar vidare efter den Uppvidingemodell som man tagit fram och som man också gjort till en framgång. Men tillbaka till så som det var tidigare tror Åke Carlson inte på.

– Vi måste bli bättre i Sverige på att anpassa insatser efter de lokala förutsättningarna, förklarar Åke Carlson.

Man ser framför sig att platser där den nya ordningen fungerar bra, bör den också kunna finnas kvar. Men där man lyckats bättre genom att jobba på ett annat sätt måste systemet också vara så flexibelt så att man kan göra det som fungerar bäst.

Om Uppvidinge blir försökskommun i Sverige får framtiden utvisa, men man kan konstatera att något som på papper kanske ser bra ut inte i praktiken kanske ger bästa resultat. Uppvidinge har fått det svårare att få arbetskraft till sitt näringsliv samtidigt som de invandrare som kommer till kommunen får åka till Växjö för att bli integrerade i samhället i Uppvidinge. Kontakterna med det lokala näringslivet och de lokala frivilligorganisationerna har också försämrats.

Centralstyrt och lika funkar helt enkelt inte alltid, ibland kanske flexibilitet och olika lösningar är den rätta vägen fram för de invandrare som nyss kommit till Sverige.